Idag läste jag en intressant artikel på Borås Tidning kulturssidor som tog upp fenomet kring den nya "husmorsvurmen". Detta apropå en aktuell fotoutställning på Nordiska Muséet som visar 50-talets hemmafruvardag och apropå boken "hemmafru 2.0" som tar upp fenomet med "hobby-hemmafruar" som bakar cup-cakes och priroiterar hemmet framför karriären. En bra artikel med många intressanta vinklingar på fenomet. Kan nog vara en stressfaktor för en del att man både skall vara modern och jobba och göra karriär och ha ett vackert hem och hembakade kakor och hemsydda barnkläder och nystrukna örngott, mm, mm. Bloggandet i form pysselbloggar, bak/matlagningsbloggar och inredningsbloggar berörs i sammanhanget som en del i detta "husmorsfenomen" vilket fick mig att fundera över detta med bloggandet. För min egen del började jag "pysselblogga" för att jag ville dela med mig och inspirera så som jag blir glad och inspirerad av att läsa andras bloggar. Men visst finns det nog också något i att man vill visa upp det man gör och det är kul med uppmuntrande kommentarer. Men kanske är det inget att skämmas över att man faktiskt vill visa och stolt visa upp sina alster - tvärtemot jantelagen! Och det finns så otroligt många duktiga och fantastiska bloggare där ute som skapar så mycket kul och fint - klart att man ska visa upp det. Men en baksida av bloggandet kan vara om det skapar prestationångest hos både bloggare och läsare - om själva bloggandet i sig blir viktigare än skapandet - som vanligt en balansgång här i livet. Själv tänker jag fortsätta pyssla, sy, baka och greja så länge jag hinner, orkar och tycker det är roligt och blogga om det med.
Vad tycker ni?
PS Bristen på blogginlägg på senaste tiden beror på havererat minneskort i kameran, men snart blir det nya tag.
aW.jpg)
